Jag har för mig att jag sa att jag INTE skulle flytta mera ... men vad har hänt?! Jo, jag har flyttat ett antal gånger sedan sist, och jag vet nu att detta stället inte kommer att bli det slutgiltiga boendet ... bara vet det, känner på mig det ...fniss
Detta senaste stället har blivit riktigt fint, vi har försökt fylla det med allt vi gillar, det vi känner är VI ... det är vårt Haven. Det har hänt så mycket som gjort att vi behövde gå tillbaka till det ursprungliga .. hmmm ... vet dock inte om det var riktigt så här det var ... men så här vill vi ha det. Det är familjen som är det viktiga!!!!
Jag har hunnit prova på en massa ... hihi ... och nu känner jag mig själv skall ni veta. Pirkka har äntligen blivit stor. Antagligen kommer jag att göra flera upptäckter, men i det stora vet jag vad jag vill och det har fordrats en massa tårar på vägen. Jag är vad jag är, kan inte ändra något, och vill inte göra det ... att förneka sig själv är inte bra.
Jag ÄR självständig, kan inte låta någon helt bestämma över mig ... så detta att vara sub, eller ännu värre, slave, är inget för mig. Men har man inte provat så kan man aldrig säga något bestämt. Hahahaha
Det jag däremot vet, är att jag är och förblir vampyr. Jag vet ju att många inte gillar det, men för mig är det en självklarhet, jag gillar det. Finns massor att lära sig inom det, men med ett steg i taget utan en massa drama så kommer jag att uppnå det jag söker. Är inte intresserad av att gå runt och bita folk bara för att bevisa något. Men är det någon som vill det så klart jag gör det ...
Så jag är den jag alltid varit, inget har ändrats i grunden .... jag är på väg tillbaka ... hmmm, har jag sagt det med ... OMG ....
OK, har väl sagt en massa som inte hänt, kommer att säga flera gånger. Men det är min önskan, att hitta hela vägen tillbaka nu när jag har blivit stor, för det har jag. Och det är ju inte bara jag som ändras utan det sker hela tiden runtikring mig, inget är och förblir som det varit.Min första rezzdag närmar sig, faktiskt sker det denna veckan ... ve och fasa, den ödesdigra dagen nine eleven ... så det skall jag försöka fira på något sätt. Vet dock inte i skrivandes stund hur ... fniss .... kan ju bli en stilla stund med, med någon (för klart jag har någon !! ) som jag vill dela allt med.
Såååå ... nu har jag uppdaterat lite, men bara lite. Skall försöka skärpa mig och skriva oftare.
Ha det så bra mina vänner tills vi ses nästa gång, antingen här eller ute i SL. Och så klart, ta det varligt, tänk på att bakom varje ava finns en verklig person. Ingen kan förneka sig själv helt, utan man sätter en del av sin RL själ i sin SL karaktär.
Love you all, so take care
